Vi tror, vi tror på forskarna…


14 december 2019. VA, Vetenskap & Allmänhet, har med oförtröttligt nit även i år tagit fram en s k forskningsbarometer, ett försök att ge en koncentrerad bild av forskningens plats i den svenska folksjälen. Av barometern som presenterades lagom till Luciakaffet framgår att förtroendet för forskare är ganska stabilt över åren. Det ligger i närheten av 80% (stort förtroende och ganska stort förtroende).

Denna siffra gäller dock bara forskare vid universitet och högskolor. Företagens forskare ligger nu, som tidigare, en bra bit efter av någon anledning (51%). En spännande fråga som direkt infinner sig är: Vad lägger de svarande i det något luddiga begreppet ”förtroende”? Tänker man sig att forskarkulturen är öppnare, friheten större i den offentligt finansierade forskningen? Att de goda och moraliskt högtstående forskarna dras dit i första hand och inte till näringslivet? Att forskare som uppbär lön av företag ingår som villiga verktyg i den dunkla konspirationen mot konsumenter och skattebetalare? Det ger barometern inte något svar på.

Ett annat resultat som kanske är aningen förvånande är att intresset för forskning vinner med rätt stor marginal över intresset för sport – 51% mycket eller ganska intresserade mot 41%. Av alla breda intressen av detta slag – förutom de nämnda även ekonomi, politik och kultur – intar forskningen faktiskt guldplatsen. Sedan kan ju alltid någon undra över hur den som svarar resonerar vid detta slags jämförelser, och vad svaren i grund och botten betyder.

Årets aktualitetsfråga gäller inställningen till AI, artificiell intelligens. Hur står det till med känslorna inför detta fenomen som ömsom höjs till skyarna, ömsom utmålas som ett säkert steg på vägen mot mänsklighetens undergång? Försiktig framtidsoptimism kan spåras, menar VA i en kommentar. De som tror på AI:s möjliga välsignelser är fler än de som i huvudsak ansluter sig till olika dystopiska AI-scenarier.

En inte minst för VIS-medlemmar intressant fråga är hur människor tar del av, eller får del av, information i vetenskapliga frågor (fråga 10 i enkäten). Här kan det kanske finnas utrymme för lite nytänkande till nästa undersökning. Bland svarsalternativen finns för i denna omgång t ex olika traditionella medier och sociala internetbaserade medier. Eftersom urvalet som tillfrågats är personer i åldern 16-74 år borde några av dem rimligen gå i gymnasiet eller på grundutbildning på högskolor. Något svarsalternativ av typ ”skolans/högskolans lektioner, föreläsningar etc” finns dock inte med. Onekligen vore det intressant att veta hur detta alternativ faller ut i jämförelse med andra. På motsvarande sätt kunde det vara intressant att få veta om fenomen som det ytterst populära Senioruniversitetet och annan folkbildningsverksamhet skulle ge något utslag. Kanske även alternativet ”i samtal med andra” kunde försvara en plats i undersökningen? Trots allt talar vi ju fortfarande med varandra via andra kanaler än de digitala. Hur sådana här saker undersöks på bästa sätt är en fråga för experterna.

Här kan du ta del av forskningsbarometern och här finns frågorna som drygt tusen personer besvarat i telefonintervjuer: