Långt till ”vetenskaplig grund” enligt studie


Tidsbrist och brist på ändamålsenlig infrastruktur för planering och uppföljning av lektioner. Det framstår som de verkligt stora hindren för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Det hävdas i varje fall i en färsk rapport från Karlstads universitet. Rapporten bygger på en enkät som besvarats av närmare 2 300 lärare från hela landet och med god spridning på unxdervisningsämnen.

Rapporten bör bli en tankeställare för alla inblandade parter, från Skolverket till de enskilda lärarna och deras skolledningar. Förhoppningsvis kommer den att leda till en intressant diskussion och, hoppas vi, förslag till genomgripande förändringar.

”Kvalitet i undervisning förutsätter planering och efterarbete. Fungerar inte de arbetsmomenten så undermineras skolans kärnuppdrag”, säger Kenneth Nordgren, professor och forskare vid Karlstads universitet och en i forskargruppen som gjort den aktuella studien.

Studiens syfte var enligt rapporten ”att ge kunskaper om vilka förutsättningar som finns för lärare att delta i en forskningssamverkan som är integrerad i det dagliga lektionsarbetet” och en kärnpunkt i enkäten var att ta reda på hur det står till med lärarnas planering och efterarbete av lektionerna. I kort sammanfattning är svaret att det finns mycket övrigt att önska. Generellt sett saknar skolor en bra infrastruktur för detta, är en av studiens viktigare slutsatser.

Drygt en fjärdedel av de svarande (26%) uppger att de aldrig har någon tid särskilt avsatt för planering av lektioner och nästan lika stor andel säger att det har det någon gång per månad. Att hälften av lärarna är i denna situation låter onekligen oroande.

De strukturer som byggts upp på senare år verkar klart otillräckliga. ”För majoriteten av lärarna är inte förstelärare och utvecklingspedagoger ett tydligt stöd för att utveckla den egna undervisningen”, heter det bl a i rapporten. Inte heller rektor verkar vara något stöd i de flesta fall, ”varken pedagogiskt eller organisatoriskt”, är en annan slutsats i studien.

Man är dock mån om att påpeka att det inte är så överallt: ”Resultaten pekar entydigt på att de skolor som utvecklat en infrastruktur runt samarbetet har lärare som är mer nöjda med allt från arbetsmiljö, till kvaliteten i undervisningen till stödet från rektorer och förstelärare.” Något som enligt rapporten är helt i linje med de forskningsbaserade idéer som betonar långsiktigt arbete för att skapa en skolkultur präglad ”av samarbete och ett gemensamt ansvar för elevernas lärande”.

Att lärarna saknar goda förutsättningar att planera sina lektioner och att välja och anpassa metoder till lärandemål eller att ägna sig åt efterarbete och utvärdering av lektionsresultat betyder att det också saknas förutsättningar för formativ och stödjande undervisning, menar rapportförfattarna. De går så långt att de från detta drar slutsatsen att förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund därmed saknas. Ord och inga visor, således. Och något som måste tas på allvar ”i arbetet med att få till stånd robusta modeller för samverkan mellan skola och akademi och för att realisera en skola på vetenskaplig grund”, heter det.

Vad svarar då lärarna i enkäten? Här några axplock. En bra bit över hälften (58%) är intresserade av att medverka i något forskningsprojekt. Så många som en dryg tredjedel (35%) kan till och med tänka sig egen forskarutbildning. Nästan två tredjedelar (65%) är positiva till att gå en ämnesdidaktisk utbildning och fler än så (70%) uttrycker intresse för att delta kontinuerligt i utvecklingsarbete. Uppmuntrande siffror, kan det tyckas.

Värt att notera är också att en majoritet av lärarna (60%) söker sig till forskning inom sitt undervisningsämne, alltså forskning som har betydelse för undervisningens innehåll. Ämnesdidaktisk forskning kommer först på andra plats (40%). Det stora hindret för att alls söka forskningsinformation är tidsbrist, hela 70% uppger detta.

Slutligen undrar möjligen någon varifrån lärarna hämtar sin forskningsinformation. Det kanske något överraskande svaret är att nästan en tredjedel (29%) säger att de ofta vänder sig till sociala medier. Källor som Skolverket och, speciellt, Skolforskningsinstitutet ligger en bra bit efter. Varför? Ja, det borde nog någon kommunikationsforskare gräva lite djupare i.

Enkätens svarsfrekvens var 46%. Sju av tio svarande är legitimerade lärare. En mycket liten andel är lektor eller lic/doktor medan en ganska stor andel av de svarande jobbar som förstelärare eller utvecklingspedagog (16% resp 26%).

Hela rapporten Lärares planering och efterarbete av lektioner. Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan (Karlstad University Studies 2019:11) finns att ladda ner här.

Bakom studien och  rapporten står forskarna Kenneth Nordgren, Martin Kristiansson, Yvonne Liljekvist och Daniel Bergh. Studien ingår i projektet ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) där Karlstads universitet deltar tillsammans med tre andra svenska universitet.

Olle Alexandersson